Bergmans sommarhus på Fårö – filmhistoriens heliga plats

Fårö och Ingmar Bergman är nästan synonymer. Den karga ön i Östersjön blev inte bara en inspelningsplats för flera av hans mest kända filmer, utan också en fristad och en central del av hans liv. Bergmans sommarhus på Fårö är en helig plats för filmälskare.

Fårö – Bergmans kärlek vid första ögonkastet

När Ingmar Bergman 1960 letade efter en inspelningsplats för ”Som i en spegel”, föll valet på Fårö istället för de dyrare Orkneyöarna. Det visade sig vara ett lyckokast. Bergman förälskade sig omedelbart i öns unika, karga landskap – de vindpinade stränderna, det säregna ljuset och de ikoniska raukarna. Dessa kalkstensformationer, formade av naturens krafter under årtusenden, skulle komma att bli en återkommande visuell symbol i hans filmer. Fårö blev för Bergman mycket mer än en inspelningsplats; det blev ett andra hem, en plats som speglade hans inre landskap av form, färg, ljus och tystnad.

Ett landskap som talar genom filmen

Fårös karga skönhet blev en integrerad del av Bergmans filmiska språk. Raukarna, som de i filmen Persona, användes ofta som en stämningsskapande fond, inte sällan i kontrast till de starka kvinnliga karaktärerna. Filmer som Scener ur ett äktenskap, Viskningar och rop och Smultronstället spelades också in på Fårö och i dess omgivningar. Se stiftelsens sida Bergman i Sverige för mer information om inspelningsplatser. Öns unika miljö bidrog till den speciella atmosfär som genomsyrar många av Bergmans mest kända verk.

Hammars – Bergmans kreativa hjärta

I mitten av 1960-talet byggde Bergman sitt hem vid Hammars på Fårö, i samarbete med arkitekten Kjell Abramson. Det låga trähuset smälte diskret in i det omgivande landskapet. Här, i avskildhet, skapade Bergman många av sina manus. Förutom bostadshuset omfattade Bergmangårdarna även skrivstugan, huset Ängen och Dämba. I Dämba inredde Bergman sin privata biograf, Kinematografen, där han dagligen fördjupade sig i filmkonsten.

En oväntad vändning – och en norsk räddare

Efter Bergmans bortgång 2007 blev framtiden för hans älskade Fårö-egendom oviss. Bergman hade testamenterat att allt skulle säljas, vilket skapade oro. Skulle denna filmhistoriskt betydelsefulla plats splittras? Trots försök från Gotlands kommun och Stiftelsen Bergmancenter att förvärva fastigheterna, saknades de nödvändiga medlen. Då trädde den norske arkeologen, forskaren och IT-entreprenören Hans Gude Gudesen in på scenen. Med ett djupt engagemang för Bergmans konstnärskap köpte Gudesen inte bara de fem fastigheterna utan också en betydande del av bohaget. Han investerade ansenliga summor för att bevara Bergmans miljö intakt och köpte till och med tillbaka föremål från auktionen på Bukowskis, som Bergmans sängbord med anteckningar, för att säkerställa att de skulle stanna på Fårö.

Bergmangårdarna – En levande konstnärlig mötesplats

Tillsammans med Bergmans dotter, Linn Ullmann, grundade Gudesen Stiftelsen Bergmangårdarna. Stiftelsens syfte är att förvalta platsen och erbjuda konstnärer, journalister och forskare möjligheten att bo och verka i Bergmans hus. Detta håller inte bara platsen levande utan skapar också en konstnärlig återbäring till Fårö, då stipendiaterna förväntas bidra till öns kulturliv, till exempel genom konserter eller utställningar. Detta var helt i linje med Bergmans egen önskan, som uttryckt av Ullmann, att hans hem efter hans död skulle fortsätta vara en samlingspunkt.

Bergmancenter och Bergmanveckan – En hyllning till ett arv

För den som vill fördjupa sig i Ingmar Bergmans liv och verk är Bergmancenter på Fårö ett självklart besöksmål. Centret, beläget i den gamla skolan, erbjuder en rik upplevelse med utställningar som utforskar olika aspekter av Bergmans liv och arbete, en biograf som visar både hans filmer och samtida verk, ett bibliotek och en skaparverkstad för barn och unga. Sommartid sjuder centret av liv, inte minst tack vare Café Smultronstället med sin slående havsutsikt. Varje år kulminerar hyllningen till Bergman i Bergmanveckan, en festival som lockar filmskapare och kulturpersonligheter från hela världen. Festivalen erbjuder filmvisningar, samtal, teaterföreställningar, musik och föreläsningar. Ett unikt inslag är Bergmansafari, en guidad tur som tar besökarna till Bergmans privata hem och inspelningsplatser runt om på Fårö. En av de mest speciella platserna under festivalen är Bergmans egen biograf vid Dämba, där filmvisningar äger rum.

Fårö – En upplevelse för filmälskaren

Fårö lockar besökare från hela världen som vill uppleva de miljöer som inspirerade en av filmhistoriens giganter. Att cykla runt ön och besöka platser från filmerna, som stranden vid Hammars där delar av Persona spelades in, eller Dämba med sitt karga landskap, ger en djupare förståelse för Bergmans konstnärskap. Även om Bergmans hus inte är öppet för allmänheten, lever hans ande kvar på ön, inte minst genom de stipendiater som får bo och arbeta i husen.

Bergman och Fåröborna

Bergman hade en nära relation till lokalbefolkningen på Fårö. Han anlitade dem som statister i sina filmer, behandlade dem väl och dokumenterade deras liv i Fårödokument 1969 och Fårödokument 1979. Dessa filmer, som nu finns med engelska undertexter, visades till och med i New York som en del av initiativet ”Gotland in New York”, vilket visar på Fårös och Bergmans internationella dragningskraft. Bergman valde att tillbringa de sista fyrtio åren av sitt liv på Fårö och är begravd på den lilla kyrkogården, vilket understryker hans djupa band till ön.

Ett levande arv

Bergmans sommarhus på Fårö är mer än bara en byggnad; det är en symbol för hans konstnärskap och en påminnelse om filmens magi. Tack vare Stiftelsen Bergmangårdarna och Bergmancenter fortsätter Fårö att vara en plats för inspiration och filmskapande. Att besöka Fårö är att komma nära Ingmar Bergman och hans unika värld – en pilgrimsfärd till en av filmhistoriens mest betydelsefulla platser.